Ekoxarnas värld II (andra delen)

I detta inlägg vill jag bland annat visa bilder från kampen och ge lite biologisk fakta om ekoxarna.

Det finns inte några exakta uppgifter på hur lång tid det tar för en ekoxe att bli en helt fullt utvecklad ekoxe. Det finns ungefärliga uppgifter på hur länge den lever som fullt utvecklad ekoxe men tiden från ägg till ekoxe är fortfarande fylld med frågetecken vilket ökar mitt intresse och gör det härligt mystiskt.


Lukas som alltid finns vid min sida är lika fascinerad av ekoxarna som jag. Han letar själv upp dem och kan ligga och titta på dem länge.

Efter 4-7 år vaknar hanen efter att ha legat under jord och då har han tyvärr bara några veckor på sig att leva. Under denna tid dricker han sav från ekar och lite annat sött  som ex juicen från frukt och även honung. Han ska även under denna tid kampa med andra hanar och hitta en hona att para sig med.

På kanten av en gren där målet är att få ner sin motståndare.

Med ett nytt stadigare grepp..

.. lyfter han motståndaren..

..och kastar ner den andra.

Denna gång besegrad men inte död. Han kryper vidare och tar upp en kamp med ny ekoxe som han vinner.

Honan väljer omtänksamt ut bästa stället för sina ägg. Jorden ska vara lätt och  det ska finnas gamla döda ekstammar i omgivningen. Ibland gräver hon så långt som 50 cm ner. Honan lägger inte alla sina ägg på samma ställe utan väljer lite olika platser. Troligtvis för att säkra ifall något händer äggen eller stället hon valt.
När hon lagt sina ägg, dör hon. Honan lever några veckor längre än hanen som dör kort efter parningen.

Det tar ca 3 veckor för äggen att kläckas och då kryper små vita larver ut och börjar äta av sin omgivning som honan noggrant valt ut.
Man antar att när ca 1 år gått har den hunnit ömsa skinn 2 gånger. Larven äter under ca 2 – 3 år så att den kan växa till sig. Den behöver ett stort fettlager för att sedan sluta äta och krypa ut ur trämiljön den varit i i flera år för att gräva ner sig i jorden.
När larven gör detta är den beigeaktig till färgen av allt fett och ca 10 cm lång.

När den grävt ner sig i jorden bygger den en rund kammare ca 10 cm i diameter.
Det tar larven ca. 3-6 veckor att förvandlas från larv till puppa. Efter det sker den stora förvandlingen som man kallar metamorfos, vilket betyder att kroppsformen förändras helt.
När ekoxen är helt utvecklad lämnar den inte sin kammare förrän efter ytterligare ett år.
Ekoxen äter och dricker inget under denna tid och när sommaren kommer med den första riktiga värmen kryper den upp och möter världen för första gången och med några veckor kvar att leva.



Hoten mot ekoxen är många. Habitaten dess ägg, larver och puppor behöver för att överleva och utvecklas i alla dessa år försvinner allt eftersom det städas upp för mycket eller ändras i miljön. De behöver döda murkna ekstammar för att klara sig. Väl utvecklad ekoxe lurar faror överallt, fåglar, trafik, människor, miljöförstöring osv.

Det är alltså inte bara en stor skalbagge vi möter. Det är ett mirakel med tanke på hur vi hanterar och beter oss i naturen. Med så många års utveckling…. är det med kärlek, beundran och lycka vi möter dem. Jag är otroligt tacksam att till slut få se och uppleva dessa vackra insekter.
Låt oss alla hjälpas åt för att bevara dem och andra djur. De behöver vår förståelse och hjälp med att bevara känsliga habitat. Vi kan inte bara konsumera om de ska få fortsätta finnas till.

Med respekt tittar Lukas på dem. När de kommer för nära flyttar han på sig. Så mycket större han är men ändå är det ekoxens mark.

 

Ekoxarnas värld I (första delen)

Det tog oss tre säsonger innan vi äntligen hittade dem. Det var nästan så vi gav upp i sökandet. Vi var till och med i Blekinge och på Hasslö och letade efter de stora underverken till insekter.

En varm dag efter jobbet ringer jag Tammy och frågar om vi inte ska ta en tur och göra ett nytt försök.
När vi kom till skogen den här dagen gick vi på en stig och vi hade inte kommit långt förrän Tammy upptäcker något på stigen. Vi kommer närmare och visst är det en ekoxe som går där. Äntligen, vi trodde knappt det var sant!!!

När vi hade fotograferat den en bra stund gick jag en runda i skogen med min hund Lukas. Längre in i skogen hittade jag en fantastisk magisk ek. Ja det låter konstigt men det är något speciellt med den eken och på den var det fullt med bålgetingar och Ekoxar.
Här både fotograferade och filmade vi ekoxens kamp inför parningen. Kampen går ut på att den som får bäst grep lyfter den andra och slänger ner den från stället de är på. Kvar står vinnaren.
Jag vill bara tillägga att även om kampen ser våldsam ut så är ekoxen en väldigt fredlig insekt.

 

Efter att Tammy och jag hittat ekoxarna besökte vi dem nästa varje dag. Vi har även hittat dem i andra skogar.
Vi har suttit i skogen varma sommardagar och kvällar, vi har sett dem flyga och när de kampar, vi har sett hur honorna gräver ner sig för att lägga sina ägg och vi har fått se nykläckta ekoxar krypa fram ur gamla stammar. Varje gång vi ska lämna skogen känns det vemodigt för man kan inte låta bli att tänka: kommer vi att få se dem igen?

Jag fylls av värme att få skriva och berätta om dessa varma sommardagar och visa de första bilderna på mina ekoxar. Jag hoppas jag kan sprida lite värme till er denna kalla tid.

Konsten att måla i vinterskog

I den gångna veckan höll jag och min syster Tammy en workshop kallad "Inspiration till nytänk inom fotograferingen".
Workshopen blev mycket lyckad och med många spännande reslutat från samtliga deltagare. Grattis allihop och vilken fantastisk inspiration ni alla har varit. Ute i fält fick vi även uppleva spännade händelser som naturen bjöd på, vi fotograferade vid hedniska platser och hittade märkliga spår från ... något.
Alla väder har en fördel för olika tekniker av fotografering. En av dagarna lämpade det sig att testa en ny teknik "WallArt" inom rörelsefotografering. För er som inte vet vad detta är så kan man förklara det med att man genom rörelse med kameran försöker skapa impressionistiska intryck.
Här är några av mina fotografier med dessa intryck.

Där tomten vilar

Min längtan till havet

Lövens penseldrag

Fenix

Vildarnas skog

Vintereld

Saga

Vinterblomma

Jag är i dina drömmar

Gränsen mellan det onda och det goda

Mitt uttryck för när det traditionella gör mig desillusionerad.

Ortorombisk tidsanda

När lugnet och vilan sänkt sig över landskapet. Den porlande ån som spelade som musik för oss i somras har nu lagt sig i vila och i tystnaden hittar jag underbara detaljer och former i isen. Ett visst lugn och harmoni vilar över platsen. En plats som var så full av liv för några månader sedan då jag och min syster Tammy låg i ån i flera timmar och försökte fotografera fiskarna och kräftorna som lever där.

Vad är harmoni? Det är ett antal toner som klingar samtidigt och som uppfattas enhetligt.

Känner du dig deprimerad har du bjudit in det förflutna i ditt liv. Är du orolig har du bjudit in framtiden. För att uppnå harmoni måste du vara här i nuet.

 

Gå ut och möt Din Dag och se vad den har för gåvor till dig. Vad alla andra gör och kan göra är oväsentligt för det är inte ditt liv och viktigt för dig. Nu tänker jag på att uppnå inre harmoni. Visst påverkar andra människor oss på ett plan med vad de gör och hur de agerar men vad jag menar här är att inte jämföra sitt liv med andras.
Skulle det nu vara så att det är viktigt för dig kanske du behöver göra en omvärdering och försöka komma fram till vart ditt liv tagit vägen. Vad vill du ha för känsla just nu? Är inte känslan bra kan du styra om dina tankar tills du blir nöjd med känslan. Tänk inte för mycket bakåt och framåt utan var här och känn. Nåja det är kanske inte alltid det går att göra det men den mesta tiden går det faktiskt.

 

Ett slitet ord som Carpe Diem är kanske slitet just för att det är så viktigt. Ännu viktigare är dock att inse innebörden av det. Kanske vi både ska fånga dagen och skapa något positivt av den.

 

När jag går ut för att fånga nuet brukar jag tänka på allt som bjuds mig och vad kan jag göra för att återgällda det i någon form. Ett sätt att återgällda kan vara så enkelt som att tacksamt ta emot det. Ett annat sätt kan vara att exempelvis när jag är ute i naturen att helt enkelt plocka upp något skräp även om det inte är jag som slängt det där.

 

Glacies flumen

 

Noli me tángere

 

Isfågeln - Alis volat propriis

 

Agnosco veteris vestigia flammae

 

Excelsior

 

 

Carpe Diem Crea Diem, tänk dig att du skapar din dag i positiv anda när du vaknar.

 

Kung Bore



 

Vid Kung Bores ankomst klär månen allt i glittrande silver och solen allt i glittrande guld.

Solen och månen är mina färdkamrater på min långa väg.

 

Allt som ändrar på landskapet i vintern är vatten. Det finns ingenting som är mjukare och mer flexibelt än vatten. Träden klär sig i vinterkläder som framåt våren droppar av dem.

Midvinterkväll

Vattendiamanter

Kristalltempel

Vinterfria tassar



Expedition Bjerkman vid målet. Självaste Kung Bore placerar ut sin flagga vid målet.

En Dröm är en Önskan som ditt Hjärta gjort.

 

 

Ett möte med Räven

En dag i somras när Tammy och jag var på väg hem efter att vi varit ute på en av våra fotoutflykter mötte vi en räv på vägen. Hon var inte särskilt besvärad av att vi var där så vi stannade och titta på medan hon jagade längs dikena. 

 

Den mörka högen som ligger en bit bort på vägen är alla hennes byten denna dag.

Det var inte helt lätt för henne att få med sig alla sina byten som var ca. 6 stycken. Jag är inte säker på vad det var hon fångade men tror det var sorkar.



Efter ett tag ger hon upp och tar sina byten och går.

Med sina byten ger hon sig av in i skogen där hennes ungar väntar på ett skrovmål.

Dagen därpå kör vi tillbaka till skogen för att se om vi kan hitta räven igen och det gjorde vi. Denna dag hade inte jaktlyckan varit så stor. Hon hade endast fått ett byte.

Här satte hon sig ner och lyssnade efter ljud i diket.

Orädd tittade hon på oss.

Till slut går hon över vägen och in i skogen.

Tammy och jag tyckte lite synd om henne och började leta genom bilen för att se om vi hade någon mat vi kunde lägga ut till henne. Allt vi hade var två risbullar. Tammy ska alltid ha risbullar med sig ut när vi fotograferar men idag gav vi bort dem till räven. Ja det var ju inte den bästa mat att bjuda på men vi är ju vegeterianer så något kött hade vi inte. Vi la risbullarna vid hennes byte som hon lämnat vid vägkanten.

När hon kommer tillbaka efter ytterligare misslyckade jaktförsök tittar hon konstigt på sitt byte.

Hon slickar på den ena risbullen...

..tar en av dem..

.. och går in i skogen på andra sidan vägen till sina ungar som väntar där.



Kvar ligger hennes byte och den andra risbullen.



När hon kommer tillbaka äter hon själv upp den bulle som är kvar.



Hon tar sitt byte och går sin väg. Vi hoppas hon får ihop tillräckligt med mat till sina ungar.



Så ter sig livet för en räv längs vägkanten.

 

Denna berättelse är om ett av alla de djur som lever längs våra vägar.

KÖR FÖRSIKTIGT! De har också någon som väntar på dem.